söndag 10 februari 2008

Kattmöte i trapphuset samt spårträning

Dagen började lite spännande med att grannens katt försökte slinka in i min lägenhet när jag öppnade dörren för att gå ut med tjejerna på morgonpromenaden. Tildanyfiken stack fram nosen mot kissen varpå hon åkte på en ilsken tass och ett litet klössår, detta resluterade i att Tildings svans åkte mellan benen och att hon livrädd vägrade gå ut i trapphuset. Efter mycket om och men lyckades jag mota ner katten till avsattsen under oss (vi bor högst upp i ett trevåningshus) och få förbi Tilda till trappen mellan första och andra plan. Jag trodde Celine var med oss men eftersom katten satt och frästa på plan två valde hon att i sitt flexikoppel vända tillbaka upp. Detta resluterade i att jag fick lämna Tilda mitt i trappen (där hon med rädsla i blicken höll koll så att inte katten skulle hoppa på henne igen) och gå upp och hämta Celine för att hjälpa henne förbi den "stora" besten. Lite löjligt ser det ut när mina "små" tjejer blir rädda för ett litet översocialt kattskrälle.

Vid lunchtid träffade vi Elin och Daisy för att lägga lite spår tillsammans. På vägen ut till skogen stannade jag och tjejerna till uppe på Riksten för att träna några kontaktfält på balansbommen. Med hjälp av torkade kycklinghjärtan sprang Tilda lätt över hela bommen och hon verkligen tvärnitar på targeten oavsett vad jag gör. Nu är det bara att fortsätta så här så vi kan få upp ett bra tempo över bommen!

Väl ute i skogen mötte vi upp med Elin och under tiden vi väntade på att ta spåren gick vi en kort promenad med hundarna i en hage. När vi skulle vända tillbaka mot bilarna drog Tilda iväg och letade rådjur och sket i att jag ropade på henne - de tankarna som pågick i mitt huvud då var inte nådiga! Efter att ha satt in Celine i bilen gick jag tillbaka till hagen, där Tilda nu sprang omkring med panik i blicken undrade var vi tagit vägen. När hon fick syn på mig kom hon sättande i väldig fart, dock insåg hon att jag hade mord i sinnet och vågade inte komma hela vägen fram. Efter ett antal djupa andetag kunde jag säga åt henne att komma till mig utan att rösten for upp i falsett och den lilla skithunden höll sig sedan slickad på mitt ben hela vägen tillbaka till bilen där hon flög in så fort jag öppnade dörren.

Efter denna ilska var det väldigt skönt att kunna ta med Celine upp till hennes 400 meters spår som hon med stor glädje och fart tog sig igenom. Det är så härligt att se tanten när hon är så här lycklig - nu får jag se till att det inte blir ett lika långt uppehåll i spårandet igen (sist vi spårade var på julafton).

Tillbaka till bilen med Celine och hämta odågan som gick fint lös på min sida upp till spåret, fast två rådjur hoppade upp precis framför oss på vägen - lite vett har nog allt ärthjärnan som insåg vilket beteende som resulterade i att hon överlevde även denna dag! Sen spårade hon superfint och med bra fart genom sitt 300 meters spår, förutom att hon sket i första pinnen. Detta löste sig dock efter att jag kastat upp pinnen och lekt själv med den och vid nästa pinne såg hon noga till att ta för att inte gå miste om ännu en belöning.

Kvällen avslutades med tvättstuga - min favoritsysselsättning. Under tiden tvätten torkade gav jag tjejerna varsin massage - så fort de känner att jag ska börja massera dem så åker alla fyra benen upp i vädret och snarkningarna ljuder höga. När jag sent på kvällen skulle bädda i de nytvättade sängkläderna var Celine MYCKET trött efter spår + massage och hade brett ut sig över hela sängen och knep ihop ögon och öron allt hon kunde för att inte förstå och höra att hon skulle flytta på sig... Efter lite om och med klev hon med en ljudlig suck upp och föll istället ihop i en hög nedanför sängen.

Inga kommentarer: